Som sann djurvän kan det vara svårt att hålla sig till bara en typ av djur, men bara för att man äger en katt så är inte andra djur helt uteslutna.

Den kanske mest klassiska kattpartners är hunden, ett djur som på många sätt annars är dess motpol. Anledningen de ofta kan ha det svårt att samsas är att hela deras kroppsspråk är precis tvärt om. När en hund viftar på svansen för att den är glad så tar katten och ser det som att den är irriterad. När en hund lägger fram tassarna så vill den leka, en katt som gör samma sak vill bli lämnad ifred. Med dessa skillnader i hur djuren socialiserar så är det inte svårt att förstå varför det faktiskt kan bli problem.

Hoppet är dock inte helt ute, trots problemen så kan faktiskt djuren lära sig att leva ihop. De kan till och med lära sig varandras kroppsspråk! För att den chansen skall finnas så krävs det dock att djuren introduceras för varandra på ett bra sätt. Det är självklart absolut bäst om de båda träffar varandra då de är små men chansen finns även där med äldre djur.  Det viktigaste är att djuren inte är allt för intvingade i situationen. Ett bra första steg kan till exempel vara att låta djuren vara i olika rum, skiljda av en grind. Då kan de båda nosa på varandra utan att behöva vara för rädda.

När de väl har börjat leva tillsammans är det fortfarande viktigt att katten har något ställe att rymma till om den inte längre tycker att hunden sköter sig. Då katter är betydligt bättre klättrare så kan klösträd vara en bra lösning.

Fåglar och smådjur

Något som tyvärr kan vara riktigt svårt är att äga undulater, råttor eller andra smådjur samtidigt som man äger katt. Katten tappar ofta intresset för djuren efter ett tag men risken att kattens jaktinstinkter skall slå in finns fortfarande där, det krävs att djurägaren konstant är på sin vakt och att buren står helt säkert. Gällande just undulater så finns det vissa som säger att katternas saliv är direkt farlig eller giftig för dem, men det finns inga klara bevis allt för det.